Tappat talförmågan men förhoppningsvis inget annat

by Emmy on October 27, 2012

BERLIN. Äter frukost kl 12.24. Bara för att jag kan och ingen bryr sig. Luuk och Lokko gör mig sällskap. De pratar om att vilja vara en del av ett par. Tvåsamheten. Tänker att den viljan går dåligt ihop med flykt, men att det finns många sätt att fly. Bo i skogen på andra sidan jorden. Eller i ett eget litet rum med hela världen utanför dörren och valfriheten att stanna under täcket. Fast det kanske inte är att fly, det kanske snarare är att ha gjort ett val.

Väljer att ta mig till konstmuseet Hamburger Bahnhof och Martin Honerts Kinderkreuzzug om barndomsminnen. Tittar på en skulptur av två jättemänniskor. Står framför och ser upp. Det är som att bli ett barn. Aldrig senare har andra människor varit så stora. Vandrar runt i långa gångar med cirka tusen exitskyltar. Ser det som ett tecken och går ut.


Hamnar på Museum für Naturkunde. Vill se döda djur. Uppstoppade och i glasburkar. Naturen regisserade och utställd på museum. Det finns ett helt rum med döda ormar och fiskar i glasburkar. Fiskarna tittar på mig genom den brungula vätskan. Kan inte bestämma om jag tycker det är äckligt eller inte. Funderar mest på hur jobbigt det skulle vara om alla burkarna gick sönder.

Senare på kvällen lär jag mig att tandborstning minskar självhat. Det är en bra lärdom. Jag samlar på sanningar. Andra samlar på skit eller döda fiskar i burkar. Vi promenerar. Det är kallt. Jag tappar talförmågan, men förhoppningsvis inget annat.

Leave a Comment

Previous post:

Next post: